Semestern 2010 i bilder

- Publicerat från min iPhone

Grattis Wiktor!

Grattis på ettårsdagen buspojke!
Nu är det ett år sedan vi fick åka genom stan i ilfart till förlossningen där vi hann vara i 8 minuter innan du kom ut.


- Publicerat från min iPhone

Lekpark

När mamma Eriksson slutat jobba idag och innan vi skulle fara och äta tacos, åkte vi till alhems lekpark som är en av stans största och bästa lekparker. Mestadels grejer för Thilde men Wiktor hade skoj han också. Här är lite bilder på två lokförare.
















Och här en bild på mamman som pratar i telefon.



- Publicerat från min iPhone

Min morfar

Min morfar kan många historier.

De handlar om allt möjligt, hur hans halsmandlar togs bort med en sked och att han huggit sig i tårna och sprungit runt med dessa hängandes under foten. Andra historier innehåller nyttiga lärdomar, till exempel vad som händer om man äter risgrynsgröt som inte kokat klart.

Min morfar är en bra lekkamrat.

Han kan leka kurragömma, bygga en lådbil av en gammal barnvagn och leka en, två, tre, ost med sitt barnbarn och barnbarns barn. Han kan också hitta på lekar. Till exempel genom att banka ner en pinne i marken och sedan utmana en på att träffa av den med ringar eller gillra en råttfälla och sedan försöka få den att slå igen genom att kasta kulor på den.

Min morfar är en riktig fiskare.

En gång försökte vi fiska upp en rullstol ur älven men det gick sådär. En annan gång agnade jag med hans keps. Det var såklart inte meningen utan fiskedraget krokade i hans keps när jag skulle kasta. Tur att han hade kepsen på sig. Min morfar är nog den enda som ätit någon av alla de gäddor vi dragit upp på våra fisketurer med båten. Fast när jag tänker efter så åt nog Taco någon gädda också. Det var ofta så, det Taco åt, åt också min morfar.

Min morfar ställer upp.

Fastän han ramlat från taket, slagit foten i järnbron och hade ont här och där, satte han sig på den trånga sitsen bredvid förarplatsen i traktorn för att jag skulle få fara ut och köra traktor. En annan gång var det egentligen för blött för att köra traktor, det blev djupa hjulspår uppe i skogen. Men han gick med på att fara ut ändå, bara för att jag skulle få lära mig köra traktor. Köra traktor känns kanske som en banal sak, men jag är övertygad om att min morfar ställer upp även när det handlar om viktiga saker.

Min morfar är trygg.

Min morfar vet att även om det stormar runt omkring en och man känner sig svag så är Gud stark och han hjälper till att ta nya tag. Han vet att Gud alltid finns där, både i mörka och ljusa stunder. Det syns på min morfar att han vet det. Han utstrålar trygghet.

Min morfar är bäst.

Min morfar och jag har inte samma kontakt nu som vi hade när jag var yngre. Kanske för att jag slutat leka kurragömma, har lärt mig köra traktor och sällan har tid att fara på fisketur. Men jag hoppas och tror att han vet att han är och alltid har varit en väldigt betydelsefull person i mitt liv. Den bästa morfar man kan ha. Jag hoppas att jag kommer att vara lika bra som min morfar när jag själv får barnbarn.

Min morfar fyller år idag.

80 år, bra jobbat. Grattis morfar!

Gran Canaria

Hittade wifi vid receptionen på hotellet men hade aldrig riktigt lust att sätta mig och nörda med telefonen. Det fanns så mycket annat avkopplande att göra; njuta av sol och bad, läsa en bok, äta god mat, dricka kall öl och bara slappa. Riktigt skönt och väldigt roligt var det med lite semester. Nu är det föräldraledigt som gäller, ända fram till 1 augusti och det ska bli riktigt kul.

Här är lite bilder från semestern på badorten Puerto Rico:















- Publicerat från min iPhone

Semester

Nu bär det iväg till Gran Canaria! Skönt ska det bli.

Hittar jag nåt wifi där nere ska jag se till att lägga upp lite bilder :)

- Publicerat från min iPhone

Innebandy

Onsdagkvällar har mitt jobb en innebandytid i Tuböleskolans gymnastikhall. Då jag är initiativtagaren till detta och sett till att ordna tiden har jag en nyckel dit. Mamma Eriksson har varit på Ikea idag och resten av oss for först på ÖoB och köpte ett innebandyset för barn och sen till Tuböleskolan. Som tur var var gympahallen inte bokad så vi gick in och spelade innebandy i nästan två timmar. "Innebandyn" bestod för Thildes del mest av att klättra i ribbstolar, gunga i ringar och hoppa på madrasser och för Wiktors del av att krypa runt och kolla på och undersöka grejer, skratta åt pappan som sköt slagskott och jaga förbipasserande innebandybollar. Kul hade vi alla tre och Thilde sa när vi skulle fara att hon inte tänkte följa med utan stanna kvar, trots att vi varit där nästan två timmar.

Lite bilder:











Hur stor del av barnet måste vara över linjen för att det ska räknas som mål?

- Publicerat från min iPhone